En kväkare sa till en ung man som just återvände från kyrkan, där han blivit vigd vid sin brud:
“Vän, nu står du vid ändan av alla dina bekymmer.”
Bruden kastade en ilsken blick på kväkaren. Några dagar därefter träffades kväkaren och den nygifte mannen, och den senare yttrade i förebrående ton:
“Jag tyckte ni sa att jag var vid ändan av mina bekymmer?”
“Så var det, vän, men jag sa inte vilken ända.”
