Han nedlåter sig inte till en låg och nedrig handling.
Han har en vänlig omtanke för andras känslor och bekvämligheter.
Han söker ej intränga i andras hemligheter.
Han tar ingen egennyttig fördel av andras misstag.
Han utslungar ej giftiga mordpilar mot sin nästas karaktär.
I stridigheter begagnar han inga lömska vapen.
Han är inte ett ting i synen och en annan på baken.
Kommer han händelsevis i besittning av en annans hemligheter eller svagheter, så lämnas de åt glömskan; han gömmer dem ej för att vid passande tillfälle begagna sig därav, även om han kunde göra det mot en fiende.
Han kan bära andras oförseglade paket, utan att frestas av begäret att se, vad de innehåller.
Ord, ej ämnade för han öron, fäster han sig inte vid, och stannar ej för att lyssna till dem, om han kan möjligen undvika det.
Han förolämpar ingen.
Han aktar sig noga att såra andras känslor.
Bestämd i sina egna övertygelser, respekterar han även andras.
Har han något emot en annan, så talar han sitt klander öppet och tydligt, helst inför den det mest vederbör.
Har han tjänare eller andra under sig, så är han alltid vänlig och omtänksam mot dem.
Är han själv i en underordnad ställning, så nedlåter han sig därför inte till fjäsk och kryperi.
Om kvinnan talar han med vördnad och bemöter henne med aktning, hennes samhällsställning må nu vara hög eller låg.
Han har inte ett sätt för den höge och förnäme och ett annat för den fattige och ringe, utan uppför sig som en ”gentleman” mot alla.
Hans sympati är alltid för den svage och den lidande, och kan han ej hjälpa, så stöter han åtminstone inte med överlägsenhet bort den behövande.
