Sistlidet år dog i London en rik bryggare som åt sin tjugoårige brorson testamenterade en ganska stor förmögenhet med det i testamentet föreskrivna villkoret att brorsonen skulle varje år, på farbroderns dödsdag, låta utdra en tand.
Farbrodern hade med detta förordnande haft den avsikten att brorsonen åtminstone en dag varje år så länge tandraderna räckte till skulle ihågkomma sin farbrors frånfälle med smärta.
