Den första fråga man hör göras, när en ny uppfinning omtalas, är: vad nytta kan vara att påräkna av det där, och frågaren besvarar själv ofta sin fråga med: det duger till intet eller: vad tjänar det till att göra sig besvär och kostnader för sådant skräp, som var och en kan se att det alls intet duger till.
Men eftervärlden besvarar ofta i uppfinnarens ställe frågan och det på ett annat vis än frågaren kunnat tänka sig. Till tjänst för dessa så förfärligt praktiska människor, som när de hör omtalas en uppfinning av vilken de inte kan sluta till en direkt nytta, genast är färdiga att förakta uppfinningen och låta uppfinnaren följa med på köpet; dessa genompraktiska medmänniskor, som inte vågar riskera ett enda öre på en ny sak, för deras räkning vill vi här nedan framställa några lärorika exempel.
Newton lät en gång en ljusknippa passera genom en prisma. Spektrumet med sina färgskiftningar som erhölls var mycket vackert att se på, men ingen kunde göra sig någon nytta därav. Men skörden av denna upptäckt har kommit i rikt mått och är ännu inte slutad utan fortgår snart sagt dagligen. Ingen skulle i början kunna ha trott att denna obetydliga början skulle leda till metoder att upptäcka nya metaller på vår jord, att kunna studera solens och planeternas beståndsdelar, att ståltillverkningen skulle kontrolleras genom ett spektroskopiskt aktgivande på brinnande gaser, med ett ord att spektroskopet skulle bli ett av våra användbaraste och känsligaste vetenskapliga instrument.
En fransk fysiker Malus observerade en gång, då han promenerade i Luxembourgerträdgården, en egendomlig ljusreflex från ett av fönstren i palatset. Genom att närmare studera saken upptäckte han ljusets polarisation genom reflex.
Denna upptäckt, som syntes så föga användbar, har sedan blivit använd på många vis såsom: att prova glas för optiska ändamål, att skilja äkta och oäkta stenar från varandra och att bestämma myckenheten av socker i en lösning.
Hans Christian Oersted observerade magnetnålens avvikning, då den kom i närheten av en elektrisk ström. Nåltelegrafen är en direkt avkomling av denna upptäckt, och i avlägsnare led härstammar även telegrafen i sin nuvarande form därifrån. Genom att göra iakttagelser på små kopparavsättningar på en av polerna i ett elektriskt batteri uppfanns galvanoplastiken snart av De la Rive och Jacobi. Utfällning ifrån lösningar av guld, silver, koppar, nickel och andra metaller ger sysselsättning åt ett stort antal personer. Utgivare av illustrerade arbeten och tidningar sätts genom denna uppfinning i stånd att förse sina läsare med långt bättre avbildningar av föremål än fordom var möjligt.
Professor Tyndalls iakttagelser över det fina i luften i och utom våra bostäder svävande dammet har framkallat förbättringar i ventilation och hjälpt till att få reda på flera villkor för hälsans bibehållande.
Pasteurs undersökningar över jäsningsföreteelsen har gjort en revolution i vår kunskap därom och har redan börjat att göra den största nytta inom flera fabrikationer, såsom bryggeriväsendet, vinberedningen, smörtillverkningen m.fl. Samma undersökningar har även kastat ljus över orsaken till farsoter och medlen att förekomma dessa. Säkerligen skulle ingen till en början kunnat ana dessa storartade resultat av undersökningar över ett, som det syntes, så obetydligt ämne.
Faraday upptäckte en obehaglig oljeaktig vätska i de cylindrar som fordom användes att transportera glas i, den fick namnet benzol. Strax frågades vad detta ämne vore nyttigt till. Denna upptäckt har blivit till en ofantlig nytta. Härav har kommit tillverkningsmetoder för de vackraste färger och fina parfymer, även beredning av fernissa. Undersökningar över benzol har lett till viktiga uppfinningar inom den organiska kemin.
Margraf fann en obetydlig planta växande vid stränderna av Medelhavet. Den innehöll en liten del socker och en mängd natronsalter. Genom omplantering och en omsorgsfull kultur lyckades det att utbyta en god del av natronsalterna mot kalisalter under det att sockermängden på samma gång tilltog. Växten förändrades genom kulturen till den nuvarande vitbetan. Var och en vet av vilken stor betydelse denna är. Upptäckten av socker i vitbetan ansågs i början inte vara av stor betydelse och det dröjde flera år innan några praktiska resultat därav visade sig.
Den tid är inte så avlägsen, då ett nytt sorts gummi, kallat guttaperka, infördes första gången till Förenta staterna. Det hade påträffats av en resande och stycken därav lämnades till flera vetenskapsmän, för utrönande av om de kunde utfinna någon användning för detsamma. Det dröjde tämligen länge innan det befanns dugligt till något. Nu vet alla vilken oerhörd betydelse detta gummi har fått. Utan detsamma skulle telegrafkablarna genom Atlanten varit omöjligt. Först när Scheele hade upptäckt och Chevreul beskrivit glycerinen, fanns intet bruk därför. För inte så många år sedan bortkastades den, nu tillvaratas den omsorgsfullt och efterfrågan därpå är i stigande. Till dynamit och likartade sprängämnen används stora kvantiteter glycerin. Även i medicinen, för att extrahera parfymer, i konditoriyrket och till flera andra ändamål används glycerin.
De slutsatser man kan dra av ovanstående är att ingen uppfinning görs förgäves, utan att även den minsta och som det kan synas obetydligaste, antagligen kommer att utgöra en nyttig länk i framåtskridandets kedja. Män, som är sysselsatta i rent vetenskapliga forskningar, vilka inte syns leda till det ringaste praktiska resultat, borde från praktikens män erhålla större högaktning än nu vanligen sker. Man bör ta för avgjort att varje vetenskaplig upptäckt skall till sist, liksom Newtons färgspektrum och Faradays benzol, bli till nytta för mänskligheten.
