Personer som ska porträttera sig bör om de önskar att bli sig lika inte styra ut sig på något ovanligt sätt, kamma sig olika mot vanligt eller ordna skägg och polisonger annorlunda än de vanligen brukar, ty detta förändrar alltid utseendet betydligt och gör dem stundom oigenkännliga.
Sökta ställningar och ett studerat ansiktsuttryck bör framförallt undvikas och de föremål som ska omge figuren (om sådana önskas) väljas så mycket som möjligt i överensstämmelse med personens karaktär och vanor. Ett fruntimmer som inte kan spela bör till exempel inte framställas sittande vid ett piano, eller en person som aldrig läser med en bok i handen.
Om möjligt är bör den person som skall porträtteras söka fästa sina tankar vid något angenämt ämne, som kan meddela ett behagligt ansiktsuttryck.
