En tysk tidning offentliggör följande uttalande av en läkare angående detta ämne. Denne skriver:
Nattluften är kylig och fuktig och rik på kolsyra, en för andningsprocessen fientlig gasart. Den utvecklar sig rikligt ur växterna, i synnerhet ur löven i höga trädgrupper i trädgårdarna, då solljuset fattas. Alltså just under natten. Och redan av detta skäl bör man inte låta ett fönster som trädgårdsluften kan strömma in genom stå öppet. Men direkt skadlig blir nattluften då sängen står så att de inströmmande kyliga och fuktiga luftvågorna kan beröra den sovandes ansikte, hals, skuldror, axlar, armar eller andra kroppsdelar som han blottar i sömnen. Den närmaste följden av denna beröring blir ett undertryckande av transpirationen, vilket är av stor betydelse, i synnerhet för de många som svettas starkt om huvudet och i ansiktet under sömnen. Hudens kapillärkärl drar sig samman vid den kallare luftströmmen, varigenom uppkommer ett hämmande av blodomloppet och kongestion i de inre organen. Även hudnerverna retas av den kallare luften; de kan råka i sprittning, vibrationer eller också delvis paralyseras. Deras retlighet blir förlamad, om så endast i förbigående, eller också yttrar sig det ohälsosamma inflytandet av den partiella förkylningen som en rysande, stickande känsla, eller i känselanomalier, i ett flyktigt stickande i de ansikts- hals eller axeldelar som längst varit utsatta för nattluften.
Jag har i forna tider inte dragit mig för att sova vid öppet fönster, men har fullkomligt övertygat mig om att de fuktiga och kalla luftvågorna kan åstadkomma rätt farliga följder när de strömmar omkring sängen så att de vidrör ansiktet eller andra blottade delar av kroppen. Om däribland – som man nyligen påstått – även kan räknas möjligheten att drabbas av plötslig blindhet må lämnas därhän, då man inte vet hur hjärnans och ögonens hälsotillstånd hos patienten var dagen förut. Men otänkbart är det inte att en hjärn- eller ögonapoplexi kan inträda om ett starkt transpirerande fullblodigt huvud eller ansikte flera timmar utsätts för en kall luftström. I alla händelser måste man allvarligt uppmana alla personer som beger sig till sängs med upphettat huvud, hjärna eller ansikte eller med upphettad kropp i allmänhet att inte öppna fönstren för nattluften. Även personer som har en känslig hud, som lider av reumatism, hosta, heshet och sjuka andhämtningsorgan har alla orsak att stänga fönstren.
Morgonluften ett par timmar efter soluppgången om sommaren är guld värd. Den kan man låta strömma in, förutsatt att man skyddar kroppen för luftvågornas direkta inverkan på huden. Men den fuktiga, kalla afton- och nattluften kan vara lika farlig som ett gift, synnerligen om den strömmar in i en liten låg sängkammare från trädrika trädgårdar. Fullkomligt friska människor, som sover i en hög och rymlig sängkammare, kan dock ha fönstret öppet om de bara väljer sängens plats så att inte den minsta vindfläkt eller luftström når dit.
