Tänkande, tänkande allt är själen
Så hos den frie som fången och trälen;
Även i stunder då kroppen sig vilar
Pilsnabba tanken kring världarna ilar,
Kan icke tröttas och kan icke dö,
Skyndar att säde bland mänskorna strö.
Ofta den flyger lik snällaste ärla,
Utströr mång’ visdomens glittrande pärla
Tröstar de sorgsna och styrker de svaga,
Skapar mång’ gärning som änglar behaga.
Så, från den dygdiges panna den flyr,
Så sina vingar mot himmelen styr.
Mänska, var vis! över tankarna vaka,
Märk hur de kasta sig fram och tillbaka,
Vet, genom dem kan du äran förstora;
Vet, genom dem kan du allting förlora.
Väl, – under färden på levnadens älv
Styr dina tankar och akta dig själv.
