Vid en livad frukost i hotell Hamburg i Nauen, nära Berlin, vilken cirkusdirektören Louis Lorch, som då uppehöll sig i staden med sitt sällskap, var närvarande, erbjöd sig en närvarande källarmästare, att rida på herr Lorchs dresserade svin under föreställningen i manegen.
De övriga närvarande herrarna bragte det därhän att källarmästaren skulle betala 100 mark, vilka bestämdes för staden fattigkassa, om han inte red på svinet, medan däremot herr Lorch erbjöd sig att likaledes betala 100 mark, om källarmästaren red på svinet.
En överfylld cirkus var följden av detta vad; liksom alltid väckte sällskapets prestationer välförtjänt bifall. Vid slutet av föreställningen, sedan clownen Clermont framfört det dresserade svinet, trädde den glade källarmästaren, en rätt ståtlig man, in i manegen för att utföra ”parforc-svinritten”. Sju gånger satte han sig upp, men lika ofta satt han i sanden, allt under de närvarandes högljudda applåder och jubel. Men den som hade roligast åt hela händelsen, torde inte vara svårt att gissa.
