Torparen Olof Olofsson i Harmånger omfattade för något över 8 år sedan mormonismen, som predikades av några från Utah komna mormonmissionärer, vilka uppträdde där i trakten och utmålade sitt Zions härlighet i de skönaste färger.
Naturligtvis ville Olofsson utbyta sitt strävsamma liv i Sverige emot de andliga och ekonomiska förmåner som vinkade honom bland de heliga i Saltsjöstaden.
Som hans hustru omfattat samma åsikter, beslöt de att sälja vad de ägde och säga det syndiga Sverige farväl. Deras förhoppningar och glädje blev stora då de skulle få ressällskap med apostlarna från Utah, som de trodde skulle bistå dem med råd och dåd under den långa och besvärliga resan, som företogs sommaren 1898.
Men dessa apostlar, som i Sverige uppträtt under skenhelighetens mask, uppträdde under resan bland sitt tvetydiga kvinnliga sällskap som de liderligaste lymlar. Värst blev det sedan de lämnat Glasgow, varest deras sällskap ökades, så att de nu var omkring 40 personer, men trots det elände som de såg och hörde, hoppades de dock att det skulle bli bättre då de kommit fram till Zion. Då först öppnades deras ögon fullständigt. Månggiftets förbannelser hade gått så långt att en man hade tagit modern och hennes två döttrar till hustrur. En annan hade att uppvisa mormor med dotter och dotterdöttrar såsom sina hustrur.
Hundratal av våra landsmän har skövlat sina hem, rest till Utah och kommit i det största armod, säger H. P. De släpar där fram sitt liv i hopplöshet och förtvivlan.
Olof Olofsson har skrivit varnande brev till sina landsmän att inte låta sig bedras.
