En lärd man, som vistats hela sitt liv i stad, kommer ut på landet och får för första gången i sitt liv se en ladugård. Och häpnar över att där inte är marmorgolv och fint som i en balsal, och klagar tvärt hos medicinalstyrelsen.
Det är obekantskap med böndernas liv så det förslår. Skulle man inte ens få spotta på ett ladugårdsgolv! Vill inte herr doktorn också förbjuda korna att orena golvet.
Den moderna bacillskräcken, i synnerhet lungsotsskräcken går över all rim och reson. Inte nog med att vi ska få en avlönad länsveterinär för varje korv som fabriceras, utan alla våra skurgummor ska ha läkarbetyg, innan de får åtaga sig en skurning. Och en bonddräng ska plikta, om han spottar på ladugårdsgolvet. Varje bostad, som byter innehavare, ska ommålas och nytapetseras, nya golv inläggas. Särskilt farligt är att hänga sina kläder på en krok, där en annan hängt förut.
Om några år påyrka läkarna, att varje hus ska nedbrännas till grunden en gång om året.
