Som bekant gäller igelkotten för att vara ”giftfast” och enligt flera försök kan det i själva verket inte betvivlas, att han har en ovanlig motståndskraft mot mineraliska, särskilt frätande gifter. En meddelare till ”Djurvännen” berättar:
En afton lyckades det mig att fånga en huggorm av fulla 12 tums längd. Det var en varm sommar och reptilen var säkert stark nog att döda en människa.
Ormen fattades med en buffelhandske vid halsen och fördes hem i en ask; min tame igelkott Kasimir fick, för att bereda sig, hungra en natt och på morgonen släpptes ormen lös i hans närvaro.
Igelkotten snokade begärligt efter honom och då ormen långsamt ringlade sig framåt golvet, for han med ett par snabba skutt på honom. Hans hopp erinrade om en grodas.
Kommen fram till ormen tog han helt lugnt tag i stjärten på honom. Med ett ursinnigt väsande for ormen omkring, höjde på sig så långt han kunde och högg med sina gifttänder efter igelkotten. Men den hade med sin fiendes stjärt mellan tänderna hastigt sammanrullat sig och ormen träffade igelkottens vassa taggar. Han for naturligtvis blödande tillbaka.
Men vännen Kasimir gick lugnt på och bet och släppte inte taget. Ormen blev allt vildare och vildare och visste i sitt raseri inte bättre råd, än att gå lös på igelkotten, naturligtvis till sin egen skada.
Omkring 10 minuter varade kampen, som från ormens sida fördes med väsningar och raseri, från igelkottens sida med det orubbligaste lugn; då var ormen så illa tilltygad, att han inte mer kunde slå, utan gav upp försöket.
Nu rullade Kasimir försiktigt upp sig, gick till sin fiendes huvud, nosade på det, fann det vederbörligen tilltygat och bet nu med ett tag ormen genom halsen. Sedan åt han upp den bakre hälften, men lät den främre ligga.
Det ser sålunda ut, som om igelkotten vid sina strider med giftiga reptiler över huvud inte tar i anspråk sin organisms motståndskraft mot gifter, utan helt enkelt litar på sitt medfödda universalförsvarsmedel, som ligger honom närmast, lika nära som för oss buffelhandskar och pålitliga stövlar, när vi går ut på ormtåget.
