Änka, innehavarinna av en lysoljeaffär i Stockholm söker en praktisk köpman till make som förstår sig på dylik affär.
Har han pengar eller kredit kan affären betydligt upparbetas och, tror hon, att om “affären går bra, så är allting bra!
Ordspråket säger att “grisarna slåss när hoen är tom” och därför tänker hon att om båda arbetar i affären ska det räcka till ändå “fast året är långt och målen många” och då blir nog kärleken varaktig, eller hur tror den som läser detta?
