Med anledning av berättelsen om en plikttrogen telegrafist, som vid ”Tribunes” redaktions- och tryckerilokals i Minneapolis nyligen timade brand försummade att rädda sig själv, under det han telegraferade till New York om olyckshändelsen, påminner en tidning om följande händelse, som för kort tid sedan tilldrog sig i Förenta staterna.
Vid en station hade en järnvägsolycka inträffat. Bland de svårast sårade, som framdrogs ur spillrorna efter vagnarna, befann sig även Monroe Irving, redaktör för en tidning i New York. Nekande att låta transportera sig till ett närbeläget sjukhus bad han en av de oskadda passagerarna ta notispapper och blyertspenna ur hans ficka. När denne efterkommit hans begäran framviskade han med svårighet: ”Tidningen N. N., New York. Persontåget nr 77 urspårat vid X. station. Flera vagnar krossade. Många passagerare skadade, några svårt. Eldare och lokomotivförare dödade. Orsaken till urspårningen obekant.”
Överväldigad av sina smärtor teg han ett ögonblick; därpå fortsatte han: ”Avlämna nu detta telegram genast på telegrafstationen; det kan kanske hinna komma in i aftonupplagan. Ta medel till telegramportot i min plånbok, som ligger i bröstfickan.”
Den andre skulle just skynda bort, då redaktören med en sista ansträngning ropade efter honom: ”Ännu ett ögonblick! Tillägg: ’Just nu dog tidningens redaktör Monroe Irving som ett ytterligare offer för katastrofen.’”
Därpå drog den svårt sårade mannen en svag, smärtsam suck – och var ett lik. Hans tidnings abonnenter fick verkligen i aftonupplagan läsa telegrammet.
