Bland de vetenskapliga auktoriteter som tillkallats för att inför domstolen i New York yttra sig om möjligheten att med säkerhet åstadkomma en människas död genom elektrisk ström, hördes naturligtvis även Edison såsom ”statsvittne”.
Förhöret med den världsberömde elektrikern är på samma gång så upplysande i sak och så egendomligt karakteristiskt att berättelsen därom inte kan läsas utan intresse. Efter en amerikansk tidning återges följande utdrag.
”Ert yrke eller hantverk?” frågade ordföranden.
”Uppfinnare!” lydde det korta svaret.
”Har ni mycket sysselsatt er med elektricitetens studium?”
”Ja.”
”Hur länge har ni utövat ert yrke som uppfinnare eller elektriker?”
”Tjugosex år.”
Till svar på de följande frågorna upplyste Edison att han var förtrogen med konstruktionen och behandlingen av olika slags dynamomaskiner, vilka samtliga alstrade antingen en kontinuerlig eller en alternerande ström. ”Den förra liknar en vattenstråle som oavbrutet rinner genom ett rör. En alternerande ström är däremot detsamma som om vattnet först fick under en viss tid rinna genom röret åt ett håll och sedan under samma tid åt motsatt håll.”
I vittnets laboratorium hade utförts mätningar till bestämmande av människokroppens motstånd mot den elektriska strömmen. Tvåhundrafemtio personer hade blivit undersökta; medelmotståndet utgjorde 1000 ohm, det högsta uppgick till 1800 ohm, det lägsta till 660. Försöken utfördes med två element, vartdera bestående av en glasburk om sju (eng.) tums diameter och tio tums höjd och innehållande vatten, blandat med en 10-procentig lösning av kaustiskt kali, med en däri ställd kopparplåt. Man stack händerna ned i vätskan, så att fingerspetsarna nådde botten. Efter trettio sekunder mättes ledningsmotståndet; ingen tålde vid mera än 8 volt.
”Var anser Ni människokroppens största motstånd finnas?”
”Jag skulle tro att 15 procent därav finns i beröringspunkten; resten är fördelat i kroppen.”
”Vilken lag gäller för den elektriska strömmen, när den möter flera vägar med olika ledningsmotstånd?”
”Den delar sig i proportion till detta motstånd.”
”Vill ni vara god förklara hur det kan komma sig att man ibland får brännsår vid beröring med elektrisk ledningstråd?”
”Det kommer sig av den ofullständiga kontakten samt skillnaden i ledningsmotstånd mellan tråden och musklerna.”
”Tror ni att man kan åstadkomma och på sådant sätt till människokroppen överflytta en elektrisk ström, att döden i varje fall blir en följd därav?”
”Ja!”
”Ögonblickligen?”
”Ja.” Man borde, enligt vittnets åsikt, låta den livdömde sticka händerna i en utspädd lösning av kaustiskt kali, vari ledningstrådarna var nedförda, då en alternerande ström av 1000 volt vore tillräcklig att åstadkomma ögonblicklig död. En kontinuerlig ström av så ringa styrka vore däremot inte dödande, även om man på mekanisk väg åstadkom avbrott i densamma.
Den livdömdes advokat hade med mycken styrka framställt invändningar mot det tillämnade dödssättet, förmenande att det endast vore ett experiment, vars utgång vore oviss och säkerligen endast skulle orsaka olidliga plågor. Han anställde därför ett korsförhör med mr Edison och fäste sig i synnerhet vid dennes uppgift om människokroppens ledningsmotstånd.
”Avsåg era experiment särskilt att utröna ledningsmotståndet hos Kemmler och huruvida motståndet är olika hos olika människor?” frågade advokaten.
”Just så. Experimenten anställdes i förrgår”, svarade Edison.
”Och ni fann då olika motstånd hos olika människor?”
”Ja; men därmed vill jag inte säga att inte en viss ström skulle kunnat döda dem alla.”
”Hur skulle strömmen verka på Kemmler, om den fick fortfara i fem eller sex minuter. Bleve han inte förkolnad?”
”Nej; han skulle bli förtorkad till en mumie; allt vattnet i hans kropp skulle avdunsta inom fem, sex minuter.”
Med stöd av sin uppgift om människokroppens ledningsmotstånd ansåg vittnet att en elektromotorisk kraft av 1000 volt skulle åstadkomma en ström tio gånger starkare än man behövde för att döda en människa.
Till svar på ordförandens fråga upplyste Edison, att det i London fanns en alternerande dynamo med en kraft av 1000 volt, samt att det vore säkrast att använda två dynamo vid exekutionen, i ändamål att öka strömstyrkan.
”Detta är er tro, men ni har väl ingen erfarenhet?” frågade fångens advokat.
”Det är min tro. Jag har aldrig dödat någon människa”, svarade Edison lugnt.
