För några dagar sedan inträdde en liten gatumusikant med sin fiol under armen i en hökarbod vid rue des Martyrs i Paris och köpte en fårbog för 3 francs. Då han kände efter i fickorna upptäckte han att han glömt hemma de pengar hans mot gett honom att köpa köttet för.
Som det var middagstid och han skulle få bannor om han kom hem tomhänt, bad han hökaren ta fiolen som pant, han skulle komma och lösa ut den på eftermiddagen. Hökaren samtyckte och la instrumentet på en hylla.
En kvart senare kom en herre med förnämt utseende åkande i en vagn. Han köpte gåsleverpastej för 40 francs, tog upp fiolen och sa: ”vilket utmärkt instrument”. Han syntes tydligen vara kännare och bjöd 100, 200, 500 och slutligen 1000 francs. Hökaren kunde inte sölja vad som inte tillhörde honom, men lovade försöka köpa instrumentet åt sin rike kund, som tog avsked och lämnade sin adress: ”Lord Russel, Grand Hôtel”.
En mycket nätt och rörande sven följde nu vid den fattige lille musikantens återkomst. Han ville till en början inte skilja sig vid sin älskade fiol, men slutligen, sedan han gått hem och fått sin mors tillåtelse sålde han den för 850 francs.
Hökaren tog nu på sig sina bästa kläder, satte sig upp i en vagn och for till Grand Hôtel där man hövligt underrättade honom att ingen lord Russel bodde där. Den olycklige affärsmannen blev blek som ett lik, men envisades att få komma in och svängde sin fiol med en sådan våldsamhet att man måste kasta honom på dörren.
Fiolen har sedan dess av sakkunnig person värderats till sex francs.
