En köpman, som hade en telefon mellan sitt hus och sitt kontor, var en dag illamående och stannade hemma. En vän besökte honom i affärer. Köpmannen visade honom sin telefon, över vilken han var mycket stolt.
Då vännen gick kände han från köket lukten av biffstek och lök, och på vägen till kontoret uttänkte han ett litet skämt, som han meddelade ett halvt dussin glada vänner däruppe. Under nästa halvtimme kallades köpmannen sex gånger till telefonen för att tala med sex olika personer i olika affärer, och var och en av dem slutade med en önskan att biffsteken och löken måtte smaka honom väl. Då köpmannen följande vecka fullt återställd åter var ute bland sina vänner, berättade han en underbar historia om sin telefon.
– Det är inte nog med att man kan känna igen varandras röster i telefonen, sade han, utan i fredags, när jag var hemma, kände varenda en som talade med mig lukten av biffsteken och löken som stektes till min frukost.
