Att du sörjer, fattar,
Broder, jag ej strax,
Själva skatan skrattar,
Livad är en lax.
Glädjehopp gör haren
Liksom loppans fru.
Gamla, stora karlen,
Varför gråter du?
Se på solen sedan!
Se på månens skämt!
Båd’ i ny och nedan
Myser han alltjämt.
Till vår jord sig svingar
Flingan lätt och yr.
Fjäril’n, prydd med vingar,
Är en livad fyr.
Siskan, liten fröken,
Glammar på sin gren.
Psalmer gal ej göken.
Tuppen på ett ben
Kväder ej om sorgen
Med sitt kuck’liku.
Största höns i korgen,
Varför gråter du?
Du med ögon våta,
Säg mig, har du sett
Någon hundvalp gråta,
Som med svansen lett?
Har du hört, att staren
Lipat oh och uh?
Stora, gamla karlen,
Varför lipar du?
Du om pengar gnäller.
Sparven, arm som få,
Har ej pengar heller,
Men är glad ändå.
Hör hans nöjda stämmas
Ton till dagens slut!
Karl, du borde skämmas.
Du vet inget hut.
Härmed är ej skrivet,
Att du glömma skall
Allvar uti livet,
Det kan vålla fall.
Rätt min mening fatta!
Le ej var minut!
Att gå jämt och skratta
Ser för illa ut.
