Uti ditt hjärta mången längtan blott
Och i din hjärna många planer grott
Och du har sökt att tillfredsställa dessa;
men dina varma, eldiga försök
blott gång på gång för dig gått upp i rök
och du står sviken där med grånad hjässa.
Men vad är skälet till att så det gått?
Har du måhända inte rätt förstått
att skicka dig med klokhet uti livet?
då vidrigheter endast för dig skett
och himlen rikligt dina bröder gett,
vad aldrig någonsin åt dig blev givet.
Ja, broder, felet ligger blott hos dig:
då prövningshinder på din vandringsstig,
du vikit från den gamla visa regeln:
”ihärdigt framåt ila och du skall
få njuta lyckan i ditt levnadskall
och städse hava förlig vind i seglen.”
Du livet velat se i ljusa drag
och du i svårigheten varit svag
och utan njutning inget velat offra;
och därvid glömde du ”ihärdighet”,
som trotsar motgång och förståndigt vet
att uti livets kamp sig låta offra.
Arbetaren och fursten, båda två,
da hava blott att städse framåt gå,
i detta fall de äro båda lika,
och vad i livets vimmel mötes än,
det är vår plikt att visa oss som män
och inte fegt för små bekymmer vika.
