Spårvagnen var fullsatt och regnet föll i strömmar. Konduktören stack in huvudet och frågade:
– Är det ingen av herrarna som vill stå upp på plattformen, så att en dam kan få plats inne i vagnen?
– Om hon behagar kan hon komma hit och sitta i mitt knä, svarade en herre, och till hans förvåning kom en hurtig, glad flicka och intog den erbjudna platsen.
Snart började herrn en konversation med den vackra flickan och frågade henne vart hon ämnade sig. Då han hörde den uppgivna adressen utropade han:
– Herre Gud, det är ju mitt hus!
– Ja, svarade den sköna, jag är den nya kokerskan.
