Med anledning av den nu begynta antislaverikongressen i Bryssel innehåller ”Daily News” en sensationell korrespondens från Konstantinopel, skriven av en turk.
Om man får sätta tro till denne turkiske korrespondent, som åtminstone inte smickrar sitt fosterland, så är slavhandelns centrum och huvudmarknadsplats i den turkiska huvudstaden. Där bor bortåt hundrade slavhandlare, av vilka de flesta har slavinnor till specialitet.
De varor som går bäst i handeln är bruna abessinskor, vita, eldiga mörkögda tscherkessiskor samt även negresser och mulattskor. Abessinskorna kan, eget nog, inte tåla klimatet i Konstantinopel, varför införseln av dem något minskats. Priset på dem har även fallit, just på grund av deras ringa förmåga att tåla klimatet. De är vackra och starka, men en ömtålig och ovaraktig vara, menar köparna, och det betalas för dem sällan högre pris än 300 pund sterling, men man får ofta se rätt unga säljas för 40 à 50 pund.
De mörkögda, smidigt växta tscherkessiskorna står vida högre i pris. 1000 pund sterling (18 000 kronor) för ett vackert exemplar är ingen sällsynthet. En rik turk knusslar aldrig, då det gäller att köpa kvinnlig fägring.
Det kejserliga harem skall innesluta 1500 slavinnor, vilka lever ett luxuöst och komfortabelt liv, och vilkas underhåll årligen slukar otroliga summor.
Negresser är numera sällsynta, alltsedan sultan Abdul Aziz död. Sagde sultan hade en sådan besynnerligt utpräglad smak för negerflickor.
