I dalen bland grönskande alar
Där sorlar en liten å;
I tuvan sitter en snäppa
Och lyss med undran därpå.
I dalen där rullar och bullrar
En nylackerad landå,
Och ån och snäppan de tystna
Och höra med bävan på.
Däruppe står skyhöga alpen
Och skådar föraktligt ned
På bullrande krypet i dalen,
Och vårdar sig ej bli vred.
Men högst på himlen står månen
Och lyss till snäppan och ån;
Han kysser fjället på pannan
Och speglar sig i landån.
