Härom natten väcktes de slumrande invånarna på en gård vid Nörregade i Köpenhamn av ropet: “Elden är lös”.
Människor sprang halvklädda ut och in. Alla frågade men ingen visste var det brann. Först en god stund senare kom de underfund med att elden inte var lös utan att larmet härrörde från en obetydlighet.
En ung dam som bodde i huset hade kommit hem från en bal och skulle just bege sig till sängs när hon fick se en stor råtta på sängtäcket, vilken helt lugnt betraktade henne. Med ett skri sjönk hon ner på golvet. Modern, som hörde ropet, rusade in och då hon fann dottern liggande på golvet ropade hon: “Vatten!”, men råkade i häftigheten stöta omkull ljuset som stod på bordet. En mängd papper som låg på bordet fattade eld och den nu inkommande pigan som hört ropet på vatten och nu såg de brinnande pappren sprang ut och ropade att elden var lös.
Elden släcktes dock snart av modern, och flickan kom även snart till sans, men råttan som förorsakade spektaklet stod inte att finna.
