Den mänskliga organismen förrättar sitt arbete så lätt och behändigt och behöver jämförelsevis så få reparationer att vi ofta är benägna att försumma den. Lyckligtvis har man emellertid börjat ta något mer hänsyn till hygienen. Man ger mer än förr akt på fysiologin, till kroppens behov och de olika lemmarnas arbete. I själva verket borde varje husmor och kokerska ägna denna sak lite uppmärksamhet, eftersom hon så att säga håller familjens hälsa i sin hand.
Av alla kroppens olika delar är matsmältningsorganen de viktigaste eftersom alla andra organ tar sina förråd därifrån. I matsmältningsorganen förvandlas den intagna födan så att den kan tas upp i blodet och därigenom underhålla hjärtats, nervernas m.fl. kroppsdelars verksamhet. Den måltid som husmodern eller kokerskan tillagar är nyttig eller skadlig i den mån innehållet motsvarar kroppens behov eller inte. Man kan inte fastställa någon allmängiltig regel vad födan beträffar; näringen måste rätta sig efter individens arbete. En man som hela dagen arbetar utomhus behöver delvis ett annat slags kost än en som sitter vid skrivbordet, ett barn i uppväxtåldern behöver mer föda än den vuxne.
Otvivelaktigt äter många av oss alltför mycket men när vi vill avhjälpa detta fel bör vi inte gå till den motsatta ytterligheten och äta för lite. Ytterligheter bör alltid undvikas. Därför att man säger oss hur oförnuftigt det är att överanstränga matsmältningsorganen ska vi inte huvudstupa försöka motsatsen och inte ge dem något arbete alls. Under normala förhållanden är det inte heller bra att inta alltför lättsmält eller rent av på förhand smält föda, i synnerhet när det gäller friska, kraftiga människor. Magen är till för att själv utföra smältningsprocessen och den behöver helt naturligt ett visst arbete för att bibehålla sundhet och kraft, liksom alla andra av våra kroppsdelar.
Huruvida kött utgör det bästa födoämnet eller inte är i vår tid en mycket omtvistad fråga. En sak är åtminstone säker och det är att många äter alldeles för mycket av den sortens föda. Allt vad vi förtär utöver det, som vår organism verkligen behöver, är inte endast till ingen nytta, utan verkar absolut skadligt. Mycket få människor behöver mer än två grundliga mål om dagen.
I samband med detta bör anmärkas den oförsiktighet – för att använda ett milt uttryck – många mödrar begår med hänsyn till sina barns kost. När barnen är stora nog att njuta lite fast föda börjar de ofta med sådana saker som potatis, köttsoppa, färskt franskbröd med smör o.s.v. Detta är ett högst oriktigt förfaringssätt. Små barn kan inte smälta stärkelsehaltiga födoämnen, liksom dessa inte heller innehåller sådan näring som de små behöver. När det gäller kött avgör barnen ofta själva den saken genom att neka att äta. Man hör ofta mödrar säga: “Jag är så bekymrad för min lille. Det är på tiden att han borde börja äta kött, men jag kan inte ens få honom att smaka det.” Försök inte att förmå barnet till att äta något sådant, för den lille vet bättre än modern vad han behöver. Låt honom till en början få gröt eller söt mjölk, lite gott bröd eller skorpor, ett stekt äpple eller en apelsin, men tvinga honom för all del inte att äta potatis eller kött.
Omväxling i födan är nödvändig och hälsosam. För att matsmältningen ska vara god måste det finnas en god aptit och omväxling bidrar till att stärka aptiten. Men födoämnena måste sammansättas förståndigt; grönsaker passar inte bra ihop med syrliga frukter, mjölmat kan förtäras till vad som helst, men mjölk däremot aldrig med sura saker eller tunga grönsaker.
Vidare måste måltiden i sin helhet vara väl sammansatt. Födoämnen kan delas in i två huvudgrupper: kvävehaltiga eller cellbildande och icke kvävehaltiga eller värmealstrande. Man förstår härav att en väl ordnad måltid måste innehålla dessa båda slags livsmedel i rätta proportioner. En måltid som uteslutande består av äggvitehaltig föda men inget fett eller stärkelse kan inte vara nyttig. Födoämnenas sammansättning är därför en av de saker en husmor bör äga vetskap om.
Grönsaker och frukter är mycket hälsosamma och bör förtäras ymnigt under deras årstid. Men man bör inte använda samma sort mer än en gång om dagen. Frukt bör förresten användas rikligt under alla årstider, då den hjälper matsmältningen och samtidigt verkar desinficerande, förutsatt att den är fullkomligt färsk och ofördärvad. Nötter innehåller mycket fett och är en närande och för de flesta lättsmält föda om de tuggas väl. Detta villkor gäller för övrigt alla näringsmedel, särskilt de stärkelsehaltiga. Grundlig tuggning är av största vikt för en god matsmältning, vilken som vi vet börjar redan i munnen med salivens inverkan på stärkelsen. Det finns vissa saker som man aldrig borde belasta sin mage med och även om det gamla ordspråket “don efter person” har sitt mått av sanning så kan man dock i allmänhet som regel säga att ett vidsträckt användande av pastejer, tårtor, sötsaker och födoämnen stekta i mycket fett är ohälsosamt för alla människor. Att steka födan i fett är det sämsta tillagningssätt man kan hitta. I de flesta fall är det en lätt sak att bereda den på annat sätt, t.ex. att koka eller rosta den. Man bör inte uteslutande använda vitt bröd och ska komma ihåg att nybakat bröd är tungsmält.
