Södertälje poliskår är väl i det stora hela lika respektabel och bra som poliskårerna i de flesta andra svenska städer. Vi skulle sannolikt göra den orätt om vi sade något annat.
Men den har tydligen inom sig en del rötägg, som skämmer dess anseende och förmodligen övar dåligt inflytande på en del svaga element bland kamraterna.
När en poliskonstapel kan helt enkelt gå ifrån sitt pass och bege sig in i ett hus, varest pågår danstillställning, och där låta sig serveringen väl smaka, då är punktlighet och pålitlighet inom kåren inte vad de borde vara.
Men att i en dylik situation utdela örfilar och danska skallar till civila personer som kommer till samma ställe – vi håller oss fortfarande till vad vederbörande själva erkänt – det går alldeles för långt.
För tillfället kan vi inte tänka oss mer än ett sätt, varpå någon eller några bland ordningsmaktens representanter kunde ännu mera eklatant bevisa sin olämplighet, och det vore, om dessa skulle ha varit medvetna om att en gammal halvt medvetslös, kanske tyvärr genom spritdrycker depraverad gubbe narrats – eller skrämts? – att underteckna ett papper, om vars innehåll han inte hade en aning, ett papper som sedermera befunnits vara – en rättegångsfullmakt.
Man skall utan tvivel svara oss att allt detta ingalunda gäller eller kan gälla någon nu i tjänst varande poliskonstapel i Södertälje; det har redan vidtagits en rensning inom kåren. Vi vet att så är förhållandet. Men det lär kunna ifrågasättas om inte en ännu kraftigare gallring kunde behövas.
Vi har inget personligen emot poliskåren eller någon dess medlem. Vi önskar tvärtom att av alla krafter stödja ordningsmakten under dess tunga och ofta otacksamma arbete, allt vad vi förmår. Men just därför har vi också, ehuru en ny tidning måhända inte borde redan i sitt första nummer söka ingripa i samhällets angelägenheter, ansett oss inte kunna underlåta att framhålla vikten av att hela poliskåren är sådan att den med fog kan göra anspråk på att bli respekterad.
Så smärtsamt det än må kännas att beröva medmänniskor ett säkert levebröd, måste för nyssnämnda ändamåls vinnande alla dåliga element avskiljas, på det att dess medlemmar må åtnjuta den respekt och den aktning, som fordras för uppehållandet av god ordning inom vårt stadssamhälle.
